Moelven.com

Vi gjør forbrukeren glad!

Tom Erik Holmlund — 19.12.2012 18:30:00

I trelastindustrien er vi ikke vant med dramatisk utvikling fra år til år. Det er snarere en sakte endring av produkter vi har levd med i skandinaviske hjem i flere hundre år. Men nå skjer mye og – mye mer enn vanlig på den fronten.

Framvekst av alternative produkter det siste tiåret – ofte mindre monteringskrevende substitutter som erstatter det gamle gode treverket i listverk, golv og paneler – har gjort folk mer kresne og mindre arbeidsvillige.

Å få tiden til å strekke til er vanskelig for folk flest. Vi ønsker oss derfor enkle løsninger, men det skal helst ikke koste all verden.

Dette har gjort at Moelven i dag opererer i øvre divisjon når det gjelder innovasjon og nytenkning i trelastbransjen. Vi har gjort krevende forbrukere glade og fornøyde. Langt mer foredlede og ferdig monterbare treprodukter behøver til syvende og sist ikke koste mer.

Et bevis på dette er Moelvens egen test av ferdig malt kledning kontra ubehandlet. Der har våre folk i Sverige bevist at det er god butikk å kjøpe kledning som er ferdigmalt fra fabrikken. Ja – det er til og med både bedre og billigere enn å kjøpe ubehandlet panel og male selv.

Bedre råvarer, investering i effektivt og bedre produksjonsutstyr, bedre samarbeid med malingsleverandører, satsing på produktutvikling og ikke minst like flinke fagfolk som før, gjør det mulig.

Gert Wahlström i Moelven Wood AB sier at etterspørselen etter fabrikkmalt kledning har økt det siste året. Ubehandlet har gått noe tilbake. Han forteller at forhandlerne nå øker lagrene av behandlet kledning og reduserer lagrene av ubehandlet. Han mener det er helt logisk.

Det er vi enig i. Vi tror vi kommer til å se samme og økende utvikling for andre høvlede treprodukter. Det gjelder å henge på!

Tom E. Holmlund, Redaktør

Ydmykt

Tom Erik Holmlund — 25.06.2012 09:27:00

Fordi hun er administrerende direktør i ett av Nordens ledende arkitektselskaper - LINK arkitektur - med ansvaret for 270 ansatte. Selskapet har mange flotte bygg på samvittigheten. Hun har en spennende bakgrunn - både fra et av Europas ledende entreprenørselskaper og en stor norsk offentlig utbygger.

Etter å ha lest første korrektur av intervjuet slo det meg at vi hadde med en dame å gjøre som ikke bare er klarsynt, konkret og kunnskapsrik. Hun er en svært ydmyk arkitekt.

Men forstå meg rett! Jeg vil ikke i min villeste fantasi – eller i den posisjon jeg er i som redaktør i Moelvens kundemagasin – våge eller ønske å karakterisere representantene for arkitektstanden som det motsatte av ydmyke - hovmodig. Aldri.

Men tilbake til Siri Legernes, som med uthevede bokstaver påpeker at god byggeskikk alltid innebærer å ta hensyn til omgivelsene. Som er tydelig på at helheten blir vanskelig når en hver byggherre skal etterlate seg et signalbygg.

Jeg har altså tilgode å møte en eneste arkitekt, og jeg tåler å bli arrestert på det punktet, som ikke kunne tenkt seg å stå bak et varig landemerke. Et bygg som virkelig blir lagt merke til. Et bygg som operaen i København, i Oslo eller det nye Statoilbygget på Fornebu.

Hadde jeg vært arkitekt hadde jeg ønsket det samme.

Men ikke Legernes. I alle fall om vi tolker henne litt romslig. Hun håper at mer småskala-arkitektur og færre signalbygg vil prege skandinavisk arkitektur i framtida. Hun vil ha en motreaksjon til det globale formspråk der svære bygg står alene og skriker.

Vi liker det Siri Legernes sier. Det er modig, kanskje litt kontroversielt og det er ydmykt.

Tom E. Holmlund, Redaktør

Upprop för industriellt byggande

Peter Lindberg — 27.04.2012 12:25:00

”Jag som brinner för ett industriellt byggande anmäler mig härmed till detta upprop för att skapa en hållbar framtid för ett välbyggt Sverige genom att nyttja industriellt byggande i vår samtid. Till dig som säger att det inte går – snälla byt bransch”, skriver Peter Lindberg, vd Moelven Eurowand .

Kan vi tillsammans se till att Sverige blir det ledande landet inom industriellt byggande? Varför ska vi det kan man fråga sig… Jo, delvis för att det finns så otroligt mycket pengar att spara samt att arbetet med att genomföra byggprojekt blir så pass mycket roligare och bättre för alla inblandade. Inte minst för dem som sedan blir användarna; hyresgäster, bostadsrättsinnehavare, kontorsarbetande, hotellpersonal, med flera. Och sist men inte minst för att det är bättre för vår miljö och omvärld då såväl energi- och materialförbrukning minskar när man nyttjar industriellt byggande. Detta verkar som en självklar modell tänker du.

Men hur ser det då ut i dag? Här kommer en kort nulägesanalys och håll i hatten; det är inte rolig läsning. Jag får i och för sig ganska ofta höra från en sida om otaliga utredningar som visar på att besparingarna med industriellt byggande är enorma. Samtidigt hörs det från en annan sida att ett platsbyggt upplägg är så som branschen till stor del ser ut och att det tyvärr inte går att ändra på.

Varför då undrar jag (och kanske även du)? Byggbranschens konservativa företrädare hävdar att det finns en mycket liten potential till att öka effektiviseringen. Under tjugo år har jag därför lärt mig att lyssna med urskiljning och att i stället förlita mig på mina egna intryck och diverse studier i ämnet som styrker tesen om industriellt byggandes fördelar. Dock är mycket av det jag ser och hör ute på byggen i dag fortfarande inte positivt för någon.

Jag är ofta ute på byggarbetsplatserna i ett sent skede, strax innan inflyttning. I detta skede är det en fin gränsdragning mellan färdigställande av byggprocessen och vad som sedan övergår i en inredningsprocess. Det jag slås av är bristen på ordning och reda samt att byggbranschen är det yttersta skolexemplet på ett tryckande flöde.

Är en yrkesgrupp inte klar i tid trycks trots allt nästa yrkesgrupp och arbetsmoment in, vilket leder till de alltför vanliga kollisionerna i tid och rum. I värsta fall väntar man inte med att utföra processen i rätt ordning utan stressar igenom det så viktiga metodiska byggförloppet. Vilket kan få förödande konsekvenser ur såväl ett mänskligt som byggtekniskt hållbarhetsperspektiv.

Jag är en otrolig optimist och har stor tilltro till utvecklingen och till såväl fastighetsägare och arkitekter som till hantverkare och byggentreprenörer. Men det krävs att alla i branschen samverkar. Utvecklingen sköter inte sig själv. Många lösningar finns redan för hur produkten ska se ut och utformas.

När det gäller metoderna är vi inte lika kreativa i sektorn tyvärr. Naturligtvis kan ju även projekthjälpmedlen utvecklas och förfinas. Och det är här vikten av ett långsiktigt och flexibelt helhetstänkande kommer in.

Jag tror att det är på en mycket enkel basnivå det behövs åtgärder. En stabil grund uppbyggd av flera aktörer och som används till hundra procent. Helt enkelt en väldigt konkret beskrivning av VAD som ska uppnås.

HUR arbetet ska utföras och HUR byggdelar ska samverka i tid och rum löser respektive bolag. Så samarbetar exempelvis teleoperatörer för att bygga system. Förändringar sker därefter av byggprocessen löpande genom att ständigt förbättra den gemensamma ”basmodellen”.

Ett konkret exempel. Ett av målen kan vara att uppnå en sugande process genom en mycket detaljstyrd tidplan där moment separeras i tid och rum. Viten av väsentlig storlek till den som orsakar förseningar.

Jag som brinner för ett industriellt byggande anmäler mig härmed till detta upprop för att skapa en hållbar framtid för ett välbyggt Sverige genom att nyttja industriellt byggande i vår samtid. Till dig som säger att det inte går – snälla byt bransch.

Hurra, det virker!

Tom Erik Holmlund — 05.02.2012 09:00:00

De fleste redaktører i kundemagasiner har beina godt plantet i bakken. Vi har ikke forventninger om å påvirke massene, å skape revolusjon eller å være en del av den avholdte, men samtidig forhatte og fryktede fjerde statsmakt. De som setter agendaen og avsetter makten.

Nei, vi er ganske forsiktige og greie å ha med å gjøre. Fornøyde med å formidle kvalitetshistorier til våre lesere om stort og smått som berører vår virksomhet. Ekstra fornøyde blir vi om leserne finner stoffet interessant.

Men noen ganger rykker det litt ekstra i beinet! En får så lyst til å sveve litt over bakken – bare litt! Provosere. Være litt uskikkelig. Kanskje skape debatt. Få arkitekter, ingeniører og andre byggkyndige til å heve det venstre øyebrynet noen millimeter. Kanskje få mine oppdragsgivere og eiere til å lese en artikkel et par ganger ekstra.

For litt siden fikk jeg en epost fra en som syntes Gode Rom bedriver stilmessig ensretting, og at vi lager for lite stoff om tradisjonelle løsninger innen arkitektur og stedsutvikling.

Synspunktet har jeg i høyeste grad respekt for, men jeg håper for all del vi har lykkes med å vise bruk av tre og andre materialer i en litt videre forstand. Som også innebefatter tradisjonell arkitektur.

Men likevel blir jeg først og fremst glad for slike innspill. Det bidrar til å skjerpe oss. Kanskje gir det oss i redaksjonen signaler om at vi har fått til noe. Vi har klart å provosere noen. De har sett nærmere på hva vi gjør.

Jammen virker bladet!

Jeg håper derfor på flere innspill i 2012. Fra fornøyde og ikke fullt så fornøyde lesere.

Ha et riktig godt nytt år!

Tom E. Holmlund, Redaktør

Flexitid

Kristin Vitsø Bjørnstad — 10.11.2011 09:09:00

Vi lever i en verden som endrer seg i stadig raskere takt. Det som var rett og brukbart i går, er kanskje passé i morgen. I et slikt bilde er fleksibilitet viktig. I denne utgaven av Gode Rom er det nettopp betydningen av fleksibilitet som preger de prosjektene vi presenterer.

Hvorfor så viktig? I et miljøperspektiv er det et poeng å bruke tingene lenge og gjerne på nytt. I et bygningsperspektiv betyr det at byggenes og rommenes innhold og funksjon kan tilpasse seg og endre seg med endrede behov.

I spalten Typisk Skandinavisk kan du lese om Vulkantomta i Oslo, som nå transformeres fra gammelt industriområde til et levende bymiljø. Her fusjoneres kultur og kreativt arbeidsmiljø, og det er ikke få funksjoner og behov som skal dekkes i «den lille byen i byen.» Spennende!

Med endringsrom som tema ble nettopp Vulkan valgt som ramme for Arkitekturens år, en markering Moelven sponser. For de fleste av løsningene vi tilbyr innen industrielle byggemetoder, som for eksempel våre kontorløsninger, handler nettopp om fleksibilitet og muligheten til å endre seg over tid.

Fra endringsrom til undringsrom: På Ringsted Gymnasium har elevene fått et multirom som fungerer som både aula, kantine og koserom – med kunsten som en viktig ingrediens. Et rom å undres i.

Du kan også lese om kjøpesentrene – vår tids møteplasser som skal fylle de fleste av våre materielle behov og mange av våre sosiale behov. Ikke minst bør du ta en kikk på en av Europas største trebroer. Solnabroen skal bare står der i to år, ikke desto mindre er fleksibiliteten i denne løsningen genial!

Heldigvis er også noe varig. Gå ikke glipp av Retro-spalten, der vi denne gang presenterer Moelven-henger’n. Like god etter snart 50 år!

God lesning!

Kristin Vitsø Bjørnstad, Redaktør

Eksklusive pingviner

Tom Erik Holmlund — 08.06.2011 14:10:00

Min sønn på fire og et halvt har forelsket seg fullstendig i pingviner. Etter at han i høst fikk se disse fantastisk herlige dyrene i en dyrepark i Sør-England, har han hver natt sovet med sin kjære tøypingvin som vi kjøpte i suvenirbutikken på vei ut. Han og pingvinen har knyttet et sterkt bånd, og det må en som far ta særdeles alvorlig. Siden da har han mast jevnt og trutt på å få se på ordentlige pingviner en gang til.

Etter noe research fant jeg ut at de hadde pingviner i akvariet i Bergen. Så da var det ikke annet å gjøre enn å sette seg i bilen med familien og kjøre hele turen på vel femti mil fra Stange der vi bor og over til Bergen og disse eksklusive pingvinene. Det syntes vi alle var hyggelig.

Så kom regninga. Et par hotellovernattinger på helt middels bra hoteller, middels bra middager på restauranter, lunsj på by’n, et par øl på Zachariasbryggen, inngangsbilletter for tre på akvariet og diverse ting man gjør på tur, kostet oss den nette sum av 10.000 kroner.

På ferie i 48 timer i mitt eget land. Budsjett: 5000 kroner døgnet for en familie på tre. Eksklusivt? Dyrt? Ja. Vi skal være glad for at det i det hele tatt kommer turister hit.

Og turistene kommer! De kommer tilbake også. Hit til Norge – og til Sverige og Danmark, som heller ikke er direkte lavkostland.

Hva gjør at turistene velger å legge turen hit, og i tillegg er villig til å betale skrekkelig dyrt for det?

I reportasjeserien Typisk Skandinavisk har vi i dette nummeret sett nærmere på hva som gjør disse litt værmessige ugjestmilde landene i nord så attraktive.

Tilbake til oss og vår tur til Vestlandet. Den eneste som ikke var bekymret for kostnadene, var min sønn. Han var bare glad for endelig å få sett pingvinene, han!

På naturens premisser

Tom Erik Holmlund — 21.12.2010 09:30:00

Bygg för människor

Robin Edman — 21.12.2010 13:30:00

Design handlar inte bara om att formge en produkt. Den klassiska industridesignen har traditionellt utvecklat produkter, men de senaste åren har även design av tjänster fått ett välförtjänt erkännande. Nästa steg är att tillämpa designmetoder på nya, outvecklade områden.

Design kan visualisera de visioner som behövs för att fatta viktiga strategiska beslut. Design kan även göra det möjligt att både överblicka helheten och detaljerna på en och samma gång.

Men det kanske viktigaste är att designmetodiken alltid försöker att ha användaren i fokus.

Varje år anordnar SVID flera sommardesignkontor med studenter som deltagare. Ett år bjöd vi in designstudenter att samarbeta med akutmottagningen på ett sjukhus. Uppgiften var att förbättra väntrummet. Men i stället för att försköna väntrummet kom studenterna på idén att ge alla patienter nackkuddar och hörlurar. Då kunde patienterna lyssna på musik och meddelas om hur långt fram de kommit i kön. Det var inte väntrummet utan väntandet som var problemet, menade studenterna.

På så vis kan designers sätta människan i centrum. Det är en utmaning också för byggbranschen, som länge har dominerats av byggande med lösvirke. Framtiden kommer däremot att domineras av modulbaserade, prefabricerade och miljövänliga byggnader. Detta kommer att påverka på många plan. Hantverkarna måste bli mycket mer noggranna när de arbetar med fabrikstillverkade delar och man måste ta hänsyn till den mänskliga dimensionen på ett mycket tidigare stadium.

Design är ett kraftfullt verktyg som kan förändra våra attityder, vanor och handlingar i riktning mot ett mer hållbart samhälle. Men vi måste samarbeta och sätta kunden – människan – i fokus. Vi måste lyssna på dem som ska leva i de miljöer vi skapar.

Hur ser den moderna Goda Staden ut?

Anders Jonsson — 28.09.2010 12:54:00

Trästad 2012-projektet gör visionen om Den Goda Staden möjlig. En plats där det är attraktivt att bo, där invånarna känner sig trygga och där många olika livsstilar kan existera sida vid sida. Och inte minst: En plats där lösningar för transport, offentliga tjänster och sociala funktioner är lika genomtänkta.

Moderna byggnader, för vilka klimathänsyn och urban utveckling går hand i hand, gör det möjligt att ta sig an flera av de utmaningar som många städer står inför: Förtätning, segregerade bostadsområden, miljöhänsyn, akut brist på bostäder för unga och alternativa boendeformer för 55+-generationen.

Om vi klarar av att bygga flera våningar i trä. Om vi kan producera träbyggnader till lägre kostnad på ett industriellt sätt, med större precision och kortare konstruktionstid. Varför ska vi inte göra det? Om du behöver fler bra argument, kommer några här:
För det första: Vi måste bygga klimatsmart: Trä är en förnybar resurs vars produktion kräver lite energi. Var 30:e sekund producerar de svenska skogarna tillräckligt med timmer för att bygga ett femvåningshus. Och idag tar man ut mindre än tillväxten av denna resurs. Med trä som konstruktionsmaterial minskar CO2-utsläppen med upp till 90 procent jämfört med traditionella betongbyggnader.

För det andra: Industriell byggteknik har minskat antalet skador och fel. Och nya material och metoder öppnar för utveckling inom arkitektur och design.
Trästad 2012 utmanar lokala myndigheter att välja trä som ett klimat- och energieffektivt material. Och både arbetare och chefer inom byggbranschen erbjuds att lära sig träbyggnadsteknik från projekt runt om i Sverige.

Alltså: Investering i modern industriell byggteknik innebär miljömässig hållbarhet. Det innebär även en attraktiv stadsutveckling och är ekonomiskt fördelaktigt för myndigheter, entreprenörer, ägare och boende.

Hvem bestemmer?

Tom Erik Holmlund — 29.09.2010 10:30:00

Kan vi prisfastsætte bæredygtighed?

Michael Helmershøj — 08.09.2010 11:27:00

De fleste private personer, som virksomheder, har det udgangspunkt at de ønsker at være ”grønne” i tanke - men hvad med handlingerne når regningen skal betales? Kan man sætte en pris på eksempelvis bæredygtighed eller miljø hensyn? Kan man gradbøje etik?

Jeg vil gerne betale 10 % mere for den økologisk dyrkede mælk fremstillet under gode dyreetiske forhold - men min grænse går ved et tillæg på 30 %. So much for the etics!

I min virksomhed har vi grundlæggende en nem opgave med at håndtere alt fra miljø til bæredygtighed. Jeg er stolt, i forhold til mine børn og venner, med at fortælle om de produkter vi fremstiller og handler med. Der er nu områder, vi kan gøre bedre.

Eksempelvis er der i dag flere alternativer til trykimprægneret træ, der teknisk set i over 80 % af alle anvendelsesområder er på niveau eller bedre end det traditionelle trykimprægnerede træ. Men hvorfor overtager disse alternativer ikke bare markedet?

Fordi prisen for den gode samvittighed er for høj og at vi nationalt, som internationalt, har valgt ikke at stille de krav som vi for eksempel gør i forhold til energiforbruget. Jeg er tilhænger af en liberal grundholdning. Men på dette punkt, og andre for den sags skyld, kunne et større pres fra myndighederne måske være på sin plads?

Vi skandinaver er gode til at finde løsninger på det markedet efterspørger – så udfordr os. Det bliver måske samme historie som føromtalte økologiske mælk – i starten var det dyrt, men eftersom volumen kom til faldt prisen og efterspørgselen blev igen øget.

www.moelven.dk

Hvilket byggemateriale er det beste?

Hans Rindal — 16.08.2010 12:06:00

Likevel – skal en ha et fundament som skal ta ned tunge laster, er ofte armert betong et godt valg. Har en behov for flater som slipper igjennom lyset, er glass utvilsomt et aktuelt alternativ. Trenger en et materiale som leder strøm, er valget ofte kobber. Slik finnes det flere opplagte svar, men i veldig mange tilfeller kan oppgaven løses med bruk av flere og alternative materialer. Selv om vi i Moelven ofte har med tre i det vi leverer, leverer vi også løsninger basert på mange andre materialer og vi vet at det godt lar seg gjøre å bygge et hus uten å bruke tre.

Jeg er en stor tilhenger av funksjonsorienterte byggeforskrifter, forskrifter som i prinsippet tillater løsninger basert på et hvilket som helst materiale, bare funksjonskravene er oppfylt. Det er også klart at de beste rom ofte skapes når flere materialer kombineres. Dette er et motiverende fundament for det daglige arbeid med å forbedre Moelvens tilbud til de som skal skaffe seg et godt rom.

I Moelven tror vi fremdeles kundene vet best når valgene skal tas. Vår oppgave er å øke valgmulighetene, og vi bruker vår lange erfaring fra kunderettet arbeid til fortsatt å utvikle oss som leverandør, måtte det være av halvfabrikata, byggevarer eller komplette systemløsninger. Dette er den eneste måten vi kan sikre at våre løsninger også i fremtiden ofte blir valgt.

Hva er så treets fortrinn, for hus kan jo også bygges nesten bare av tre? Det ærligste svaret tror jeg en finner om en leter etter tre i prosjekter som nesten ikke har brukt tre. Skal en holdet et innlegg i et kongressenter midt i en stor by i et land med byggetradisjoner basert på annet enn tre, finner en kanskje ikke treet før en står på podiet. Sjansen for at du da står på parkett og holder i en talerstol av tre, er ganske stor. I generelle termer kan en si at jo nærmere mennesket du kommer, jo større er sjansen for at du finner tre – for det er noe menneskelig ved det. Siden gode rom skal være gode for mennesker, blir ofte det naturnære byggematerialet et av materialene.

Bildene er av Estoril Sol Residence, Avenida Marginal – Monte Estoril, Portugal. Prosjektet er tegnet av Goncalo Bryne (Foto: Hans Rindal.

Small Spaces

Marianne Borge — 12.08.2010 15:44:00

Vi ønsker å bygge miljøvennlige rom. Vi ønsker å bruke holdbare materialer og alternative energikilder – jordvarme og solenergi. Vi både ønsker og er pålagt å tilvenne oss en ny tid der ikke bare design og pris spiller en rolle, men også miljø. I vår søken etter å nå de nye målene – staten bidrar med nye tekniske regler og lover – kan vi begynne å tenke klarere og kanskje enklere.

Miljøspørsmålet handler om å spare energi, forbruke mindre og tenke nytt.
Å bygge mindre er en bra og gryende miljøvennlig trend. Ved å bygge mindre bruker man mindre materialer – det blir mindre å varme opp, mindre å vedlikeholde. Og det koster mindre å bygge. Gode rom handler ikke først og fremst om tekniske størrelser, men om god design. Å bygge mindre trenger ikke å gå på bekostning av arkitektonisk kvalitet.

I sommer er det en utstilling på Victoria og Albert Museum i London som viser at arkitekter kan lage mye ut av lite. Utstillingen heter Small Spaces. Kurator Abraham Thomas har invitert internasjonale arkitekter, deriblant 3 norske - til å bygge små tilfluktsteder rundt på museumsområdet i 1:1. Arbeidene er ukonvensjonelle og oppfinnsome, både i bruk av materialer og i de romlige løsningene. Helen & Hard bruker gamle vakre asketrær i sitt prosjekt og Rintala Eggertsson bruker bokhyllen som det bærende element i sitt finuerlige bok-rom, www.vam.ac.uk/smallspaces.

Kan vår hverdagsarkitektur hente inspirasjon fra disse små kunstferdige rommene? Kan vi få til komplekse, interessante og funksjonelle løsninger selv på liten plass? Kan bevisst bruk av lys og skjønnsom bruk av materialer gi rommene en rikere virkning?
Kan bruk av ask gi oss en følelse av skog? Kan et rom fylt av bøker gi oss en følelse av poesi? Kan et økologisk rom gi oss en følelse av natur?

Vi er alle i samme båt (eller på samme klode), når det gjelder naturressursene og hva som skjer fremover. Det er viktig å tenke rasjonelt men også emosjonelt. Hvis de nye reglene fører til mer bruk av materialer, mer bruk av penger og for tette og triste hus, har vi valgt feil.

Vi har alle lyst til å være i gode rom.

Et godt rom for iakttagelse

Hans Rindal — 29.07.2010 12:31:00

Da “verner” bygget seg selv og sikrer seg mot å bli revet også etter at det funksjonelt har passert middagshøyden. Har bygget hellet med seg, blir det renovert, ombygget og/eller bygget sammen med noe nytt på en måte som gir det fornyet funksjonalitet tilpasset en ny tid – uten at det mister sin historiske identitet.

Opprinnelig bygg, glassbygg mellom gammelt og to av tilbyggene, et kontor/forretningsbygg og et hotell (foto: Hans Rindal).

Centralsationen i Gøteborg er etter min mening et godt eksempel på dette. Her har det gamle stasjonsbygget tatt rollen som mor til tre nye bygg og beholdt plassen i sentrum med den sentrale trikkeholdeplassen på den fjerde siden. Her har mange gode krefter virket sammen på en heldig måte.

De to herrene blir fort enig om at de ofte ender i restauranten i tilknytning hotellet fordi det er et godt rom for iakttakelse - ute av trafikken, men allikevel i kontakt med den. I tillegg til gående i stasjonsområdet, har hotellet tre heiser i glass (en synlig på bildet) vendt ut mot fellesarealet (foto: Hans Rindal).

Alle menneskene flyter godt i det store bygget der utformingen minner om en korskirke med et hovedskip og her med flere sideskip som følge av tilbyggene. Det er fremdeles et offentlig rom, men til forskjell fra enkelte andre stasjoner, er delene gjort private nok til at de blir tatt vare på, både av de som arbeider der, men kanskje også av de som passerer igjennom fordi stedet er mindre anonymt og den normale, sosiale kontrollen er dermed mer i behold.

Hva skal vi være stolte av i framtida?

Tom Erik Holmlund — 21.05.2010 14:22:00

Det er du som er i sentrum av den framtidige utvikling i skandinavisk byggebransje.

Det er rett og slett du og dine kunder som bestemmer, og det er deg vi i Moelven skal lære av for å tilpasse våre produkter, slik at de møter dine behov. Det betyr at det er dine produkter og bygg vi lar oss inspirere av.

Magasinet Gode Rom skal si noe konstruktivt om det som skjer i stort og smått i byggebransjen. Men skal vi lære av dere, må vi også vite hva dere mener, tenker og føler. Det har vi tatt på alvor, og lanserer derfor nå en egen nettutgave av dette magasinet.

Vi har et håp om at en nettutgave skal være et positivt bidrag til at vi skal kommunisere bedre med hverandre. Et magasin på Internett gir deg store muligheter til å bidra med dine tanker og meninger i ulike former.

Du kan kommentere artikler og redaksjonelle saker. Om du har noe viktig å si, kan du bli blogger eller kommentere andres blogginnlegg. Du kan dele saker med andre på Facebook, Twitter og andre sosiale medier, og du kan tipse oss om saker og fagområder du vil lese mer om.

For å kunne gjøre alt dette, må du registrere deg som medlem i Gode Rom på web. Som takk for at du gjør det, vil du bli med i trekningen av en eksklusiv reise for to personer til Shanghai på sensommeren/høsten inklusive en guidet tur til verdensutstillingen Expo 2010 som pågår der nå og fram til 31. oktober.

Vi håper sterkt på at dine meninger bidrar til at vi sammen kan bygge noe våre barn og framtidige slektninger blir stolte av.

God sommer!

Tom E. Holmlund Ansvarlig redaktør

Vakre spor

Catharina H. Wedel Jarlsberg — 19.05.2010 15:18:00

Det er noe eget ved det å drømme seg tilbake til barndommen og nostalgiens tidsalder. Med hakk og sprekker og alt som hører til. Som mormors gulv, var også hun varm og preget av en slags vakker slitasje.

Tre er like levende som naturen det kommer fra. Det puster og sprer deilig lukt, men som alt liv har treet også sin naturlige aldringsprosess. Trevirket kan derfor bevege seg og gjøre små endringer etter at gulvet er lagt. Spesielt tykke og solide planker kan få striper i treverket. Allikevel er det ingenting som er så flott og som kan måle seg med gulv av ekte treverk. I tillegg er tre en fornybar ressurs, og materialer som fornyer seg selv liker vi i vår gjenbruksbevisste tid.

Vår interesse for hjem og interiør fortsetter å øke, og vi kommer til å se mye aldringsbehandlet treverk fremover. Vi har sett det på møbler, og nå kommer gulvene også. Vi vil se blanding av stiler, som hypermoderne møbler til «gamle», slitte gulv. Det vil komme et vidt spekter aldringsbehandlede gulv i forskjellige stiler og uttrykk. Vi vil se gulv hvor det industrialiserte preget er fremhevet og dyrket, og det vil være tydelige spor av en bevisst prosess. Alle har sett slitte gulv, så hva er nytt med dette? Det kan være mønstre og farger som har et annet uttrykk enn det vante, og som vil oppfattes utradisjonelt og spennende. Vi vil også se gulv med sprekker og hakk laget av maskiner for å gi det rette, slitte uttrykket.

Mormor er borte, og det er huset hennes også, men jeg liker fremdeles slitt treverk preget av tidens tann. Jeg har ikke tålmodighet til å vente på at alle strekene og linjene i gulvet kommer av seg selv. Heldigvis har vi teknologien som gjør det mulig å få til et levende og slitt preg på en troverdig måte. Det råder en tro på fremtiden og på hva moderne teknologi kan få til for at vi kan kjøpe ferdigproduserte produkter til en fornuftig pris.

Hurra; jeg skal legge nye, slitte gulv!

www.grid.no

Mer om interiørprodukter på www.moelven.no

FuruHælvetica

Tone Haugen-Flermoe — 28.01.2010 12:36:00

Et eksempel er prosjektet FuruHælvetica. Her har et knippe unge designere satt i gang et prosjekt for å «finne tilbake til furu som et materiale som kan brukes i design på tross av, eller kanskje på grunn av, de noe uheldige tilleggsverdiene furu etter hvert har fått», som de selv sier.

Målet med prosjektet har vært å vise kvalitetene og mulighetene furu har. Her samlet nyutdannete og etablerte designere seg til workshop der de utforsket furumaterialet.Resultatet av den kreative prosessen ble presentert for et meget kresent publikum under Designers Saturday i Oslo. Et mer trendy selskap skal godt gjøres å finne i Norge.

Eller se på IKEA, møbelgiganten som tar pulsen på alt som rører seg på interiørfronten. Alt i fjor så vi spede tegn til at furu var på vei inn igjen, og i årets katalog finner vi mange flotte furuprodukter. For verden utenfor Skandinavia er dette antakelig mer eksotisk enn vi tenker oss. Og vi har sett flere eksempler utenfor vårt eget land – ikke bare på furumøbler, men også på oppdatert bruk av gulv og paneler. '

Og det er jo ikke underlig at nye generasjoner oppdager furu. En ting er jo at det er et nydelig materiale i seg selv. Furu er mykt og levende, med varierte tegninger og en fantastisk gyllen farge. Den skaper en fin kontrast mot de glatte, rene flatene som ellers dominerer moderne interiør. Et annet viktig poeng er at designere i dag forholder seg til miljøhensyn på en langt mer selvfølgelig måte enn tidligere generasjoner.

Og når det gjelder miljøegenskaper, er det ikke mye som kommer opp mot tre, så sant den kommer fra riktig drevne skoger. Tre er det eneste fornybare byggematerialet vi har, det kommer fra en næring med god miljøsamvittighet og bruk av tre kan faktisk bidra til å redusere CO2-utslippene. Tre på vegger og gulv bidrar til å gi et godt inneklima, slites pent og varer lenge.

Det er rett og slett godt for boligen og godt for miljøet at vi begynner å innrede med furu igjen.

www.trefokus.no

Nøkternt hytteliv

Erling Dokk Holm — 28.01.2010 11:50:00

Den er enkel, lys og bygget i naturmaterialer. Og den er til stede i naturen på naturens egne premisser.

Nøkternhet er rett og slett et ideal for oss nordboere, også for dem som har råd til å prange seg. Dyre hytter kan godt være eksklusive, men de er ydmyke i sin plassering og utforming. Nøkternheten blir sett som uttrykk for integritet og respekt for den nordiske modellen. Dette fenomenet ser vi i både den norske, svenske og danske skjærgården. Naturligvis finnes det forskjeller og ulike tradisjoner. Mens dansk arkitektur gjerne bruker mur i både hus og hytter, er det ikke store skiller mellom svensk og norsk moderne arkitektur.

De største forskjellene er historisk betinget, ettersom adelen i Sverige og Danmark etterlot seg fantastiske slott som man ikke finner i Norge. Til tross for dette var klasseskillene og samfunnsforholdene ganske like i de tre landene på hele 1900-tallet.

Og det er nettopp i denne perioden det for alvor ble bygget hytter i stor skala! Men tro for all del ikke at hyttenes utforming bare er et uttrykk for individuell smak. Mye av det som bygges nært sjøen er underlagt strenge reguleringer.

Hyttene er altså preget av samfunnets styring av enkeltinteressene. Og i dette tilfellet spiller estetikk og regelverk godt sammen!

Kjære leser

Tom Erik Holmlund — 14.01.2010 22:36:00

Samtidig har vi gjort vårt aller beste for å finne ut av hva våre mange og svært ulike kunder og forretningsforbindelser interesserer seg for. Det er derfor vårt håp og ønske at du nå sitter med et magasin fra Moelven som skal gi deg inspirasjon om smått og stor relatert til vår og ikke minst din virksomhet!

Du finner småstoff og reportasjer om produkter, tjenester og prosjekter – ikke bare våre egne, men andres. Vi skriver om ting vi er inspirert av. Både innen skandinavisk design, arkitektur og byggeskikk, men også om ting som skjer ute i den store verden. Så tilbake til deg. Om du produserer listverk, vinduer, plater, hus, moduler, gulv eller limtre, om du betjener kunder i et byggevarehus, om du er en entreprenør som bygger små og store bygg, om du leier ut forretningsbygg eller om du er en arkitekt, så har du mest sannsynlig én ting til felles med de andre: Det du står til tjeneste med eller produserer enten blir til – er et – eller havner i et rom. Helst et godt rom. Det er min antagelse. Skulle du ikke kjenne deg igjen i denne beskrivelsen, ber jeg om tilgivelse. Det er uansett noen av disse rommene vi ønsker å vise deg. Helt til slutt – vi vil gjerne høre fra deg. Har du forslag til stoff, eller ønsker å gi oss ris eller ros.

Send oss gjerne en mail, eller ring!

God lesning!

Med hilsen Tom Erik Holmlund Ansvarlig redaktør